Skip to main content

Vägen till förbättrad vattentillförlitlighet bygger inte enbart på förvaltningsstrategier på utbudssidan. Faktum är att strategier för styrning av efterfrågan kan se över grunderna för vad vi anser vara tillförlitlighet i vattenförsörjningen.

I denna tid av snabb befolkningstillväxt och förändringar i konsumenternas efterfrågan på vatten anser jag att allmännyttiga företag bör rikta sina ansträngningar mot strategier för styrning av efterfrågan.

Nedan delar jag med mig av mina tankar om:

  • Frikopplingen mellan efterfrågan och befolkningstillväxt
  • Vad efterfrågestyrning innebär för allmännyttiga företag
  • Problemen med att fokusera på strategier för förvaltning av utbudssidan
  • Efterfrågeelasticiteten och hur man kan öka tillförlitlighetsstrategierna för framtiden

Frikopplingen mellan efterfrågan och befolkningstillväxt

Efterfrågan på vatten har minskat snabbt och faktiskt stabiliserats genom åren trots befolkningstillväxten. Faktum är att efterfrågan och befolkningstillväxten faktiskt har frikopplats under de senaste decennierna.

När den tekniska utvecklingen går framåt och när samhällen står inför olika vattenstressorer som inkluderar torka, översvämningar och infrastrukturstörningar, har de börjat använda mindre och mindre vatten.

Hand i hand innebär det att även om befolkningen i många delar av den utvecklade världen har ökat markant har efterfrågan på vatten inte ökat parallellt. I allmänhet har människor blivit mycket effektivare på det sätt de använder vatten. Till exempel använder den nya generationen diskmaskiner och tvättmaskiner som vi använder i våra hem mycket mindre vatten än de gjorde för 20 eller 30 år sedan.

Vad är efterfrågestyrning?

Frågan är: Om efterfrågan inte drivs av befolkningstillväxt, vilka andra faktorer påverkar efterfrågan på vatten? Och hur kommer det att diktera hur mycket vattenförsörjning vi behöver i framtiden?

Det är där begreppet efterfrågestyrning spelar in och hur allmännyttiga företag – när de överväger vattentillförlitlighet – kan byta från en evig sökning efter mer vattenförsörjning till att fokusera på att ändra baslinjen för efterfrågan och minska efterfrågan på olika sätt.

Vi tänker på
återanvändning och återvinning av vatten
som en strategi för att öka vattenförsörjningen. Verkligheten är dock att återanvändning och återvinning av vatten, även om det är en ”småskalig” strategi, på byggnads- och grannskapsskala faktiskt kan minska efterfrågan och den grundläggande efterfrågan. I sin tur förändrar detta grunderna för vattenförsörjningens tillförlitlighet.

Problem med att fokusera enbart på utbudssidan

När verktyg försöker skapa mer vattentillförlitlighet genom att fokusera på hantering på utbudssidan snarare än hantering på efterfrågesidan, är det möjligt att de kommer att fokusera mer på att bygga stor centraliserad infrastruktur. Detta i stället för att fokusera på mindre lösningar som kan påverka och förbättra deras vattentillförlitlighet och skapa mer vatten totalt sett.

Till exempel kanske allmännyttiga företag inte är lika motiverade att hantera läckagehantering, överväga återanvändning i varje skala eller att minska baslinjeefterfrågan genom att implementera olika strategier. I slutändan beror detta på att deras affärsmodell fokuserar på att bygga tillförlitlighet genom ekvationens utbudssida.

Efterfrågestyrning är inte bara det billigaste och mest ekonomiska sättet att bygga vattentillförlitlighet, utan det kan också vara en av de mest miljövänliga metoderna för att bygga vattenhållbarhet på lång sikt.

Efterfrågeelasticiteten

Nyckeln till att bygga en mer motståndskraftig och tillförlitlig
vattenframtid för allmännyttiga företag
är att inse att efterfrågan är mycket mer elastisk än de föreställer sig eftersom den påverkas av mer än bara ekonomi, demografi och klimat. Efterfrågan förändras när människor använder vatten på olika sätt i sina hem, och återanvändning i olika skalor i hemmen kan förändra vattenbehovet på många sätt.

Till exempel använder vi cirka 30% av vattnet i våra badrum för att duscha och tvätta händerna. Detta vatten passar perfekt – med mycket lite behandling – för att användas för toalettspolning, vilket inte kräver drickbart vatten av hög kvalitet. Om vi omdirigerar dessa 30% till toalettspolning kan vår vattenanvändning omedelbart minskas med 30%.

Strategi för efterfrågestyrning

Allmännyttiga företag kan möta många utmaningar när människor övergår till dessa distribuerade lösningar. När vi till exempel fokuserar mer på läckagehantering, minskad efterfrågan och återanvändning och återvinning i alla skalor kan mängden vatten som rör sig i våra rör sig och hur vi distribuerar vatten påverkas avsevärt. Detta innebär då att vi måste använda data och teknik för att spåra hur mycket vatten människor genererar.

Dessa data gör det möjligt för oss att få insikter om hur detta påverkar mängden vatten som de tar ut ur centraliserade system och hur mycket vatten människor genererar vid olika tidpunkter på dagen och året. Detta väcker sedan frågan om det skulle finnas ett behov av lagring på begäran inom ett lokalsamhälle som kan öka en del av samhällets vattenbehov.

När vi introducerar distribuerade vattenlösningar i alla skalor och när vi betraktar hantering av efterfrågan som en strategi för framtidens verktyg, kommer vi att bygga dessa hybridvattenförsörjningssystem som kräver ett helt annat tänkesätt när det gäller hantering och drift.

Vi måste till exempel veta när, var och hur mycket vatten som genereras, var det behövs och hur det behöver levereras. Ett smart elnät som kan spåra distribuerade produktions- och konsumtionsmönster är en viktig del av denna process.

Vi måste också överväga vilken typ av infrastruktur vi behöver investera i. Ska vi investera i hård, centraliserad infrastruktur, eller ska vi arbeta med människor i olika skalor för att införliva lösningar i deras hem, stadsdelar och samhällen?

Dessutom måste vi överväga om vi behöver investera mer i mjuk infrastruktur som data, informationsteknik och beslutsstödsverktyg snarare än att förlita oss på centraliserad infrastruktur.

I slutändan kommer detta att påverka affärsmodellen för verktygen. Framtidens verktyg kommer att bli mycket mer cirkulär,

datadriven och kundfokuserad.

Qatium-experter

Newsha Ajami

är Chief Strategy and Development Officer för forskning på Berkeley Lab Earth & EESA och är en av många experter

som vi skapar Qatium tillsammans med.

Newsha Ajami

About Newsha Ajami